britta storm - september 2007
4

sleep don't weep

igår gick jag till sängs kl 9. ett högljutt missnöje hos allkäraste räka, men snäll som han är följde han med. torres också. han bet mig i tån som vanligt och rev räka på handen. aj aj aj skrek räka och fick nästan tårar i ögonen. då skämdes jag för hans skull och somnade som på befallning!
gick pustandes hem morgonen därpå, altså idag, i isande regn, blåsande hår och med trötta ben. tåget arriverade men vägrade öppnas så där stod jag och huttrade med endast den högra luren fungerandes i mp3n.
efter den här hemska upplevelsen la jag mig i badkaret. jag läste 3 kapitel i populärmusik från vittula och fnissade tills jag somnade. vaknade upp 15 minuter senare av att pappa bankar på dörren och frågar om jag dött. nej nej svarar jag yrvaket, och minns när jag och pappa var dödssjuka på rececentrum i linköping. jag gick in på toan för att kräkas och pappa bankade som en dåre utanför!! öööhhh brittaaaaa hallååååååååå! skrek han i förtvvivlan och jag svarade, men mina ord verkade inte nå utsidan. jag fnissar fortfarande åt händelsen. den dödssjuka britta hade egentligen fått sin första mens och mådde peck, medans den dödsjuke stig (pappa) fick nån form av solidarisk sjukdom och vek ihop sig som ett gammalt tidningspapper på perrongen helt likblek. jag orkar inte gå på tåget, så han i en s.k får stämma. dvs darrande på rösten..
emma och kalle hälsade på på eftermiddagen och pappa bjöd på potatisgratäng i en fnissande stämma. sen blev det glass och frukt. ta mer ta mer ljudade far min, och visst åt vi.
och nu har jag precis ätit igen. morsan tvingade ner mig på en skiva knäcke med makrill i tomatsås. kör i vind, tänkte jag. jag öppnar! sa morsan barskt och visade upp sina enorma och starka händer. kloff, sa det så hade flärpen lostnat men inte locket. mor började sedan skratta så jag trodde hon skulle dö, och kunde sedan inte heller sluta! sedan berättade hon att hon aldrig tvättat ansiktet med tvål! jag använder nivea sa hon. ja, jag för min del får ont i ögonen av creme fraishe svarade jag. utan en tanke på att jag sagt fel. ytterligare en skrattsalva for ur min mors mun och pappa kom in i köket och knöt sin morgonrock likt en ninja. nu ska jag ha kvällsfika! sa han.